Efter helgen...
är jag slut. Helt otroligt skittrött. Jag höll nästan på att sonma när vi satt i soffan nyss och åt mat. Och imorron är det dags att jobba igen och ha skola på kvällen... Det blir nog bra det här. Vad gjorde vi då?
Jo i fredags tänkte vi ju gå upp tidigt och åka och handla mat, för att sen gå tidigare mot spårvagnen så att vi skulle hinna titta runt lite i Uccle. Men riktigt så blev det inte. Vi gick upp senare än tänkt och så åkte vi och handlade och kom hem, lastade ur allt, upptäckte att vi inte hade så gott om tid, slängde ner grejer i våra ryggor och gick till spårvagnen. Automaten funkade inte så Franzi fick planka.. Hon tyckte det var jättejobbigt. Sen åkte vi iaf till Charleroi och träffade Martin och Sabi. Vi handlade, lagade och åt mat och tog sen bussen in till centrumet. Där det var någotslags jag vet inte, jippo. Det var iallafall levande musik och en massa folk utklädda till cowboys och indianer överallt. Fête de Vallonie. Men vi gick mest runt och försökte hitta en klubb eller nått, vilket vi inte gjorde och sen när musiken slutade tog vi en taxi tillbaka och framåt tre gick vi och lade oss.
Dagen efter ringde klockan alldeles för tidigt. Martin åkte ensam in till stationen och hämtade Christin och Flo, medan vi gjorde oss iordning. Vi åkte in till centrum igen och gick i lite affärer. (De hade HM :D ) Köpte faktiskt en blus mest för att ha under min blåa klänning, fast den är fin. Sedan åkte vi tillbaka och lagade mat. Efter maten var alla så mätta och trötta att vi inte orkade försöka ta oss in till stan, så vi tog en promenad. Martin bor i ett jättestort (och lite läskigt) hus, där det var sjukt kallt. Lovisa hade tagit med sig två klänningar och leggings. Hade inte direkt tänkt på att det skulle kunna vara kallt. Så tillslut tog jag på mig mina pyjamasbyxor när vi gick ut. Vi satt ett tag vid kyrkogården och pratade. Jag sjöng nästan hela tiden. Har upptäckt att jag saknar kören väldigt mkt. Det är så underbart att få ha någonstan där man kan gå och bara sjunga av sig. Men jag tror att jag gjorde det lite i helgen. Vi gick och lade oss, jättesent kändes det som.. Men jag tittade inte på klockan.
I dag, söndag, var vi återigen uppe tidigt. Christin skulle jobba så hon var tvungen att ta tåget 8.40, det tåg vi kunde ta för att åka till Antwerpen, så var vi uppe vid sju. I antwerpen visste vi inte riktigt vad vi ville göra. Det enda som var säkert var att Flo ville se den stora hamnen. Antwerpens hamn är det största i Europa. Och det var de riktigt stora skeppen med kontainrar som var viktigast. Vi som inte visst särskilt mkt om Antwerpen började gå.. (-Det kan väl inte ta så lång tid!) Vi frågade om vägen, hamnade vid småbåtshamnen. (jättevackra rätt stora båtar- Det märks i Antwerpen att folk har pengar, på både bilarna och båtarna..) Men det var ju stora skepp han ville se så vi knallade vidare. Och fy i helvete vad vi gick. Alla var trötta och hungriga när vi kom fram till någonstans. Där fanns det iaf kontainrar och vi såg några skepp. Inte jättesuperstora, men han verkade rätt nöjd. Så vi gick hela vägen tillbaka. Och så åt vi. Och gick omkring och letade efetr en affär som sålde vykort. (Vilket vi hittade på stationen senare.) Vi hamnade på en loppmarknad. Och nu finns det lite fler glas i vår lägenhet. Bara två matknivar men vi har säkert 10 glas. :D
Vi missade tåget hem, men det går ett en gång i timmen så vi sa hejdå till Sabi och satte oss och väntade/halvsov i en trappa. Tåget var knökfullt. Vi lyckades tränga in oss och senrestan av resan till Bryssel (ca en timme) stod vi i mellan två vagnar med en massa folk överallt. Vi stod utanför första klass vagnen, som var näst intill tom.. Men vi hade ju inte biljett för att sitta där. Lite roligt var det för det kom en man med en bebis på och man såg alla kvinnors reaktioner omedelbart. Hon var jättesöt. Och svensk visade det sig. Jag såg Haglöfs-ryggan och sen efter ett tag så pratade han lite med bebisen, och så fick jag prata lite svenska. :D Vid Bruxelles-Nord kom det på en konduktör som sa att om vi ville kunde vi sätte oss i första klass, nu när tågen är alldelse för små för så många resande. Det var ju synd då att vi var nästan framme. Vi tog vår vanliga linje tillbaka till Uccle. Den var oxå full. Knökfull. Men halvvägs lyckades jag få en sittplats. Och sedan väntade bara uppförsbacken till huset och de tre trappor vi måste gå för att komma till lägenheten... Vi kommer att vara så jävla vältränade i våra ben så det inte är sant om ett år.. Galet men bra antar jag. Imorron börjar vi 7.15 och på kvällen är det skola igen... om Katia har pengar så jag kan skriva in mig.
Jo i fredags tänkte vi ju gå upp tidigt och åka och handla mat, för att sen gå tidigare mot spårvagnen så att vi skulle hinna titta runt lite i Uccle. Men riktigt så blev det inte. Vi gick upp senare än tänkt och så åkte vi och handlade och kom hem, lastade ur allt, upptäckte att vi inte hade så gott om tid, slängde ner grejer i våra ryggor och gick till spårvagnen. Automaten funkade inte så Franzi fick planka.. Hon tyckte det var jättejobbigt. Sen åkte vi iaf till Charleroi och träffade Martin och Sabi. Vi handlade, lagade och åt mat och tog sen bussen in till centrumet. Där det var någotslags jag vet inte, jippo. Det var iallafall levande musik och en massa folk utklädda till cowboys och indianer överallt. Fête de Vallonie. Men vi gick mest runt och försökte hitta en klubb eller nått, vilket vi inte gjorde och sen när musiken slutade tog vi en taxi tillbaka och framåt tre gick vi och lade oss.
Dagen efter ringde klockan alldeles för tidigt. Martin åkte ensam in till stationen och hämtade Christin och Flo, medan vi gjorde oss iordning. Vi åkte in till centrum igen och gick i lite affärer. (De hade HM :D ) Köpte faktiskt en blus mest för att ha under min blåa klänning, fast den är fin. Sedan åkte vi tillbaka och lagade mat. Efter maten var alla så mätta och trötta att vi inte orkade försöka ta oss in till stan, så vi tog en promenad. Martin bor i ett jättestort (och lite läskigt) hus, där det var sjukt kallt. Lovisa hade tagit med sig två klänningar och leggings. Hade inte direkt tänkt på att det skulle kunna vara kallt. Så tillslut tog jag på mig mina pyjamasbyxor när vi gick ut. Vi satt ett tag vid kyrkogården och pratade. Jag sjöng nästan hela tiden. Har upptäckt att jag saknar kören väldigt mkt. Det är så underbart att få ha någonstan där man kan gå och bara sjunga av sig. Men jag tror att jag gjorde det lite i helgen. Vi gick och lade oss, jättesent kändes det som.. Men jag tittade inte på klockan.
I dag, söndag, var vi återigen uppe tidigt. Christin skulle jobba så hon var tvungen att ta tåget 8.40, det tåg vi kunde ta för att åka till Antwerpen, så var vi uppe vid sju. I antwerpen visste vi inte riktigt vad vi ville göra. Det enda som var säkert var att Flo ville se den stora hamnen. Antwerpens hamn är det största i Europa. Och det var de riktigt stora skeppen med kontainrar som var viktigast. Vi som inte visst särskilt mkt om Antwerpen började gå.. (-Det kan väl inte ta så lång tid!) Vi frågade om vägen, hamnade vid småbåtshamnen. (jättevackra rätt stora båtar- Det märks i Antwerpen att folk har pengar, på både bilarna och båtarna..) Men det var ju stora skepp han ville se så vi knallade vidare. Och fy i helvete vad vi gick. Alla var trötta och hungriga när vi kom fram till någonstans. Där fanns det iaf kontainrar och vi såg några skepp. Inte jättesuperstora, men han verkade rätt nöjd. Så vi gick hela vägen tillbaka. Och så åt vi. Och gick omkring och letade efetr en affär som sålde vykort. (Vilket vi hittade på stationen senare.) Vi hamnade på en loppmarknad. Och nu finns det lite fler glas i vår lägenhet. Bara två matknivar men vi har säkert 10 glas. :D
Vi missade tåget hem, men det går ett en gång i timmen så vi sa hejdå till Sabi och satte oss och väntade/halvsov i en trappa. Tåget var knökfullt. Vi lyckades tränga in oss och senrestan av resan till Bryssel (ca en timme) stod vi i mellan två vagnar med en massa folk överallt. Vi stod utanför första klass vagnen, som var näst intill tom.. Men vi hade ju inte biljett för att sitta där. Lite roligt var det för det kom en man med en bebis på och man såg alla kvinnors reaktioner omedelbart. Hon var jättesöt. Och svensk visade det sig. Jag såg Haglöfs-ryggan och sen efter ett tag så pratade han lite med bebisen, och så fick jag prata lite svenska. :D Vid Bruxelles-Nord kom det på en konduktör som sa att om vi ville kunde vi sätte oss i första klass, nu när tågen är alldelse för små för så många resande. Det var ju synd då att vi var nästan framme. Vi tog vår vanliga linje tillbaka till Uccle. Den var oxå full. Knökfull. Men halvvägs lyckades jag få en sittplats. Och sedan väntade bara uppförsbacken till huset och de tre trappor vi måste gå för att komma till lägenheten... Vi kommer att vara så jävla vältränade i våra ben så det inte är sant om ett år.. Galet men bra antar jag. Imorron börjar vi 7.15 och på kvällen är det skola igen... om Katia har pengar så jag kan skriva in mig.
Kommentarer
Trackback
