piplisa

Idag var en bra dag.. eller ja ibland kändes den rätt onödigt men den slutade bra iaf.
1.Jag lyckades med att vara i badrummet 15min, vilket innebar att Franzi hade gott om tid att ta en dusch hon med.
2. När jag började jobba, ville en av mina pojkar som alltid, alltid, alltid vill ha Gurbet (en kvinna jag jobbar med) att tala om för oss att han ville att jag skulle klä på honom. :D jippie. He likes me.
3. Okej inte superkul. Förmiddagen var det bara vår 2-åringa flicka och bebisen. Han skrek rätt mkt (Kolik?)och hon krävde som vanlig rätt mkt. Men det var kul för när vi lekte så funkade det ändå okej.
4. Blev lämnad ensam med dem att tag, vilket funkade jättebra. Han skrek nela tiden tills jag tog upp honom och höll honom ett tag. Men så fort jag la honom igen började han skrika, Men då kom Gurbet tillbaka-så då blev det hennes problem.
5. Kul grej. Vid frukosten stjälptes ett mjölkglas ut, på förmiddagen ett vattenglas, när vi hämtade maten först köttgrytan över hela golvet och sen risbyttan. Det var mat överallt på golvet. Och vi kunde inte hjälpa det att vi skrattade. Alla utom lilla Babou som såg alldeles förskräckt och gråtfärdig ut, Stackarn var ju vrålhungrig. Men som tur var fanns det kvar så att det räckte till henne och portioner till de som var i skolan och det blev t.o.m. över.
6. Ja det märktes att hon var hungrig för hon åt jättebra! inte jämt men jag behövde bara tjata lite.. :) Och så var det lätt att lägga henne för att sova middag också.
7. Var och kollade med Claire min mentor om jag kan byta en dag. För tydligen har jag blivit satt att jobba en helgdag men då ska jag vara ledig, men nu bytte hjag så att jag får vara ledig på måndagen när familjen är här! När jag var hos henne bestämde vi även att ha detdär mötet som vi har pratat om att ha i 3-4 veckor nu.
8. Och det hade vi idag! Det var jätteskönt att prata med henne. Jag har liksom bestämt mig för att inte vara blyg och inte säga ngt, utan om jag vill att det ska bli bättre måste jag visa hur jag har det. (Vilket var lite vad hon sa.. Fast alltså inte så elakt som det låter) Och alla saker som jag har funderat på, och som jag och Franzi har tyckt är jobbigt eller dumt tog jag upp. (JA, jag tror det var allt, iaf så var det det viktigaste för jag kan inte komma på ngt mer.)
9. I slutet av november ska vi ha ett till möte. Med alla i arbetsgruppen. Då vi bara ska prata om mig. :S lite weird men samtidigt ska det bli ku och bra, för då kommer vi ta upp t.ex vad jag ska och inte ska göra så att det är samma med alla och så. Och jag sk aäven fundera på ngn aktivitet som jag vill göra med barnen t.e.x en gång i veckan. Om jag vill ta ett barn och gå till parken varje torsdag eller gå till biblioteket på onsdagar. Något som jag brinner lite för. (Vete sjutton vad det skulle kunna vara, men jag får väl fundera lite.. förslag ngn?)
10. När jag kom tillbaka var stämningen sådär bra. Alla var glada och pratade även med mig. (men det var också bara en kvart kvar tills jag skulle sluta.. ) Claire kom också dit för att ändra ngn och alla pratade och jag kände mig som en del av gruppen. (Nästan helt iaf.)
11.Man kunde märka att Gurbet nästan höll på att spricka av nyfikenhet om vad vi pratat om. Och när klockan var dags att sluta, så sa hon ungefär; Lovisa, du kan gå nu, jag ser att du tittar på klockan.. Om det inte är ngtannat du vill säga..
Men jag ville inte direkt prata med henne när alla andra var där, nån måtta får det väl vara på det hela. Så jag sa att vi kunde prata imorron (mest på skämt fast jag vet att vi kommer att prata imorron,vilket gör mig jätteglad.)
12,Och när vi hade gått så pratade vi lite en stund utanför dörren, det var verkligen som att jag var en riktig arbetskamrat till henne ngn som hon bryr sig om och vill veta hur det är med.

13. okej borde väl ha skrivit tidigare kanske. Men imorse följde jag sekreteraren, Katia till skolan med tre av barnen. ett av mina och två andra små raringar. Och detta ska jag nu göra varje måndag i november. :D kul kul!

Jag tänkte att det skulle vara kul för er att läsa att det finns dagar på jobbet här som också kan vara helt jättebra. Och att jag när jag kom hem inte kunde sluta le. En sak som Claire sa som bara får mig att må så bra:
Du vet Lovisa, att vi är väldigt väldigt glada att ha dig här. Du behövs i arbetslaget och är viktig för både personalen och barnen. Jag vet inte om du verkligen vet hur nöjda vi är att du är här. Och hur vi vill alla, att du ska trivas och känna dig behövd och bra här.

Superduper!
(Jag var så glad att jag t.o.m funderade på att gå till skolan. Men det blev inte så.) Nu ska här diskas! :D