Min kropp är slut. Varför? Det trodde vi inte om mig..
Igår eftermiddag tog jag och Franzi en promenad på en 4km eller så. Det finns nämligen en stor stor park/skog/nånting i och utanför Bryssel som heter Forêt de Soignes. En tredjedel ligger i Bryssel, restenl i Flandern (södra Flandern dvs) och i Wallonien. Allt som allt är det (enligt min guidebok) 4000 hektar meter och 84km promenadväg. Vi gick inte så långt. Igår gick vi mest dit och sen tog vi spårvagnen hem. (Det var sent, mörkt och kallt eftersom vi gick hemifrån vid 17-tiden.)
Men idag lämnade vi huset vid 13-tiden. Vi hade med oss en pastasallad och en filt, för vi hade sett på kartat att i norr i foret de soignes finns det en sjö. (sjö-ish sak) Så vi tog spårvagnen/eh bussen till dit vi hade gått på igår. Och sen gick vi. Och gick och gick. Så kändes det iaf. Enligt googles kartor var det ca 5km men iofs gick vi ju runt lite annat än på kartan men ja 5 km nånting. Det var strålande solsken och bland träden skymtade man diverse vårblommor, vitsippor tillexempel. Iaf vid 16-tiden kom vi fram till sjön och tog en timmes rast ungefär. Vi tittade och skrattade åt alla barn vi såg, åt vår sallad och njöt av solskenet.
Efteråt tog vi spårvagnen in till stan. Vi hade inte riktigt beslutat om vi ville shoppa inne i stan eller om vi ville till ikea. Det blev i stan, men spårvagnen stannade tidigare än vad vi hade trott så vi passade på att gå nån km till. Sedan blevd et lite shopping och kvällen avslutades hemma med glass, cola och pizza och Save the last dance 2. En riktigt dålig uppföljare. Men men. Eller avslutades och avslutades. En film om dans ger Lovisa en väldig lust att dansa och eftersom det finns en liten gympasal precis brevid vår lägenhet beslöt jag att ta med mig datorn och gå dit. Sagt och gjort i en timme dansade jag alldeles ensam och helt galet skönt var det. Att kunna se sig själv i spegel eller fönster och bara få släppa lös totalt. Vilket jag gjorde, var helt svettig när jag kom tillbaka. Så det blev en dusch och nu funderar jag på att gå och lägga mig. Min kropp är inte van vi denna sortens strapatser. Bära barn och gå uppför trapporna börjar den vänja sig vid men att gå en mil på två dar och sedan en timmes dans.. njae inte riktigt mitt vanliga jag kanske. Men det går ju att ändra. Ska nog börja ta och gå och dansa. Sanningen är att jag har tänkt tanken många ggr men jag har aldrig gått dit för att träna lite, det känns lite b liksom, men det var så himla underbart! Haha. näe nu sova!
Men idag lämnade vi huset vid 13-tiden. Vi hade med oss en pastasallad och en filt, för vi hade sett på kartat att i norr i foret de soignes finns det en sjö. (sjö-ish sak) Så vi tog spårvagnen/eh bussen till dit vi hade gått på igår. Och sen gick vi. Och gick och gick. Så kändes det iaf. Enligt googles kartor var det ca 5km men iofs gick vi ju runt lite annat än på kartan men ja 5 km nånting. Det var strålande solsken och bland träden skymtade man diverse vårblommor, vitsippor tillexempel. Iaf vid 16-tiden kom vi fram till sjön och tog en timmes rast ungefär. Vi tittade och skrattade åt alla barn vi såg, åt vår sallad och njöt av solskenet.
Efteråt tog vi spårvagnen in till stan. Vi hade inte riktigt beslutat om vi ville shoppa inne i stan eller om vi ville till ikea. Det blev i stan, men spårvagnen stannade tidigare än vad vi hade trott så vi passade på att gå nån km till. Sedan blevd et lite shopping och kvällen avslutades hemma med glass, cola och pizza och Save the last dance 2. En riktigt dålig uppföljare. Men men. Eller avslutades och avslutades. En film om dans ger Lovisa en väldig lust att dansa och eftersom det finns en liten gympasal precis brevid vår lägenhet beslöt jag att ta med mig datorn och gå dit. Sagt och gjort i en timme dansade jag alldeles ensam och helt galet skönt var det. Att kunna se sig själv i spegel eller fönster och bara få släppa lös totalt. Vilket jag gjorde, var helt svettig när jag kom tillbaka. Så det blev en dusch och nu funderar jag på att gå och lägga mig. Min kropp är inte van vi denna sortens strapatser. Bära barn och gå uppför trapporna börjar den vänja sig vid men att gå en mil på två dar och sedan en timmes dans.. njae inte riktigt mitt vanliga jag kanske. Men det går ju att ändra. Ska nog börja ta och gå och dansa. Sanningen är att jag har tänkt tanken många ggr men jag har aldrig gått dit för att träna lite, det känns lite b liksom, men det var så himla underbart! Haha. näe nu sova!
Kommentarer
Trackback
