What a lovely day
1.Jag lyckades med att vara i badrummet 15min, vilket innebar att Franzi hade gott om tid att ta en dusch hon med.
2. När jag började jobba, ville en av mina pojkar som alltid, alltid, alltid vill ha Gurbet (en kvinna jag jobbar med) att tala om för oss att han ville att jag skulle klä på honom. :D jippie. He likes me.
3. Okej inte superkul. Förmiddagen var det bara vår 2-åringa flicka och bebisen. Han skrek rätt mkt (Kolik?)och hon krävde som vanlig rätt mkt. Men det var kul för när vi lekte så funkade det ändå okej.
4. Blev lämnad ensam med dem att tag, vilket funkade jättebra. Han skrek nela tiden tills jag tog upp honom och höll honom ett tag. Men så fort jag la honom igen började han skrika, Men då kom Gurbet tillbaka-så då blev det hennes problem.
5. Kul grej. Vid frukosten stjälptes ett mjölkglas ut, på förmiddagen ett vattenglas, när vi hämtade maten först köttgrytan över hela golvet och sen risbyttan. Det var mat överallt på golvet. Och vi kunde inte hjälpa det att vi skrattade. Alla utom lilla Babou som såg alldeles förskräckt och gråtfärdig ut, Stackarn var ju vrålhungrig. Men som tur var fanns det kvar så att det räckte till henne och portioner till de som var i skolan och det blev t.o.m. över.
6. Ja det märktes att hon var hungrig för hon åt jättebra! inte jämt men jag behövde bara tjata lite.. :) Och så var det lätt att lägga henne för att sova middag också.
7. Var och kollade med Claire min mentor om jag kan byta en dag. För tydligen har jag blivit satt att jobba en helgdag men då ska jag vara ledig, men nu bytte hjag så att jag får vara ledig på måndagen när familjen är här! När jag var hos henne bestämde vi även att ha detdär mötet som vi har pratat om att ha i 3-4 veckor nu.
8. Och det hade vi idag! Det var jätteskönt att prata med henne. Jag har liksom bestämt mig för att inte vara blyg och inte säga ngt, utan om jag vill att det ska bli bättre måste jag visa hur jag har det. (Vilket var lite vad hon sa.. Fast alltså inte så elakt som det låter) Och alla saker som jag har funderat på, och som jag och Franzi har tyckt är jobbigt eller dumt tog jag upp. (JA, jag tror det var allt, iaf så var det det viktigaste för jag kan inte komma på ngt mer.)
9. I slutet av november ska vi ha ett till möte. Med alla i arbetsgruppen. Då vi bara ska prata om mig. :S lite weird men samtidigt ska det bli ku och bra, för då kommer vi ta upp t.ex vad jag ska och inte ska göra så att det är samma med alla och så. Och jag sk aäven fundera på ngn aktivitet som jag vill göra med barnen t.e.x en gång i veckan. Om jag vill ta ett barn och gå till parken varje torsdag eller gå till biblioteket på onsdagar. Något som jag brinner lite för. (Vete sjutton vad det skulle kunna vara, men jag får väl fundera lite.. förslag ngn?)
10. När jag kom tillbaka var stämningen sådär bra. Alla var glada och pratade även med mig. (men det var också bara en kvart kvar tills jag skulle sluta.. ) Claire kom också dit för att ändra ngn och alla pratade och jag kände mig som en del av gruppen. (Nästan helt iaf.)
11.Man kunde märka att Gurbet nästan höll på att spricka av nyfikenhet om vad vi pratat om. Och när klockan var dags att sluta, så sa hon ungefär; Lovisa, du kan gå nu, jag ser att du tittar på klockan.. Om det inte är ngtannat du vill säga..
Men jag ville inte direkt prata med henne när alla andra var där, nån måtta får det väl vara på det hela. Så jag sa att vi kunde prata imorron (mest på skämt fast jag vet att vi kommer att prata imorron,vilket gör mig jätteglad.)
12,Och när vi hade gått så pratade vi lite en stund utanför dörren, det var verkligen som att jag var en riktig arbetskamrat till henne ngn som hon bryr sig om och vill veta hur det är med.
13. okej borde väl ha skrivit tidigare kanske. Men imorse följde jag sekreteraren, Katia till skolan med tre av barnen. ett av mina och två andra små raringar. Och detta ska jag nu göra varje måndag i november. :D kul kul!
Jag tänkte att det skulle vara kul för er att läsa att det finns dagar på jobbet här som också kan vara helt jättebra. Och att jag när jag kom hem inte kunde sluta le. En sak som Claire sa som bara får mig att må så bra:
Du vet Lovisa, att vi är väldigt väldigt glada att ha dig här. Du behövs i arbetslaget och är viktig för både personalen och barnen. Jag vet inte om du verkligen vet hur nöjda vi är att du är här. Och hur vi vill alla, att du ska trivas och känna dig behövd och bra här.
Superduper!
(Jag var så glad att jag t.o.m funderade på att gå till skolan. Men det blev inte så.) Nu ska här diskas! :D
Vilken helg
Denna vecka har det varit novemberlov här, vilket innebär att alla barn har varit här. Det har varit lite jobbigt och jag har varit väldigt trött. Men samtidigt har det varit väldigt väldigt kul. Jag har fått göra mkt. Och det har kännts som om det varit lite chaos men det har varit en av de bästa veckorna samtidigt som jag har hatat bitar av den. Men det har iaf inte varit ngn skola så det har varit underbart bra! jag hatar hatar hatar att gå dit. Jag vet inte om jag tänker gå dit igen.. Men jag måste börja med ngtannat istället annars kommer jag bara att sitta här och ha tråkigt. Och det går ju inte.
I torsdags var det en Alloween gouté (eh.. Halloween "fika") där barnen fick äta crepes, kakor och dricka juice och så. Och de flesta barn var utklädda och sminkade och jätteglada. Haha det var kul men lite weird. På kvällen kom Lotti hit och lagade soppa åt oss och så tittade vi på film, L'auberge d'espangol 1 och 2. Bra film (iaf ettan)- se den!
I fredags var vi lediga, men vi sov till sent och sen så städade vi lägenheten. Det behövdes. Det var lite kul för att vi sopade bara golven och det gjorde sån stor skillnad! På kvällen skulle André och en tant ta med de större barnen ut för att gå till affärer och få godis. Alltså utklädda till ja, häxor och monster och jag vet inte vad. Och jag och Franzi var så klart oxå med (fast vi egentligen var lediga) Men det var kul och det tog en timme ungefär. Alla barnen lyssnade och ja de var söta och roliga. Franzi åkte till Charleroi efter det så jag var ensam hemma. Jag tittade på film och var ute på nätet så det gick ingen direkt nöd på mig.
På förmiddagen/morgonen i lördags skulle jag träffa Daniel (scout ifrån Västerås) som har varit i Belgien i tre veckor, men vi har inte träffats.. Men iaf nu var det dags. (Dagen innan han åkte hem.) Vi hade kommit överens om att han skulle skicka ett mail och tala om när han skulle kommain till stan och vilket station. Och ja, centralstationen.
Nu är det roliga att i sthlm finns bara centralstationen; centralen. I Bryssel finns det tre tågstationer, varav en Bruxelles-Midi är den största och ja motsvarigheten till centralen i sthlm. Men de andra stationerna heter Gare du Nord och Gare centrale. Och det var på gare centrale som Daniel väntade när jag var på midi. En dum sak är att det inte går någon metro eller spårvagn mellan de olika stationerna... Men jag lyckades fundera ut vad som skulle bli närmast och tog för första gången nr 2. Jag hade tittat på en karta inne på stationen men jag hade såklart ingen med mig.. Iaf så kom jag till ett ganska fint område, tror att det låg ngn ambassad eller så där.. Och jag gick åt rätt håll. Kom fram till Palatset och parken och frågade om vägen (på franska bör tilläggas :D) och så hittade jag till gare centrale och Daniel. Vi åt pommes, gjorde lite sightseeing och promenerade i regnet.
Lite senare kom Christin (tysk spj-volontär) och vi åkte hem. På kvällen skulle det vara en stor fest hos en av evs-volontärerna. Maria som bor med fem belgiska tjejer som alla hade bjudit in en massa folk. Men hon bor såklart inte i närheten så vi vskulle ses vid en tunnelbanestation. Men bara för att ta sig dit behövde vi byta en gång. Iaf så jag och Christin handlade lite mat och dricka och så kom vi tillbaka till lägenheten för att inse att vi hade ca en timme på oss att äta och bli klara för att gå till Héro, vår station. Men vid tjugo i åtta upptäckte Christin att hon glömt sin tandborste och rusade till GB för att inhandla en innan de stänger kl åtta. Galenpannan sprang verkligen hela vägen oxå. Vid kvart över åtta upptäckte vi att metron skulle gå om fem minuter, så det blev till att kasta på sig ytterkläder, slänga ihop en handväska och springa... Vi sprang och sedan väntade vi vid héro för den var försenad såklart.
När jag sitter på vår linje, nr4, så känner jag mig lugn och avslappnad. Men tydligen för avslappnad för jag glömde bort att kolla var vi stannade. Och så såg jag plötsligt att vi stannade vid Rogier, som jag var rätt säker på låg efter De Brockère, där vi skulle av. Men jag var ju inte helt säker så vi sa att vi skulle åka en till station, vilket var dumt för då var vi plötsligt två stationer för långt bort. Så vi gick av och sprang och letade rätt på en linje som skulle gå tillbaka. Vilket vi hittade. När vi var framme där var klockan nio, vilket var när vi skulle träffa de andra.. och vi behövde fortfarande ta en till bana.. Men de var lite snälla och väntade. Och vi var bara tjugo minuter försenade när vi kom.
Nu skulle vi bara ta en spårvagn och sen höra av oss till Maria för att ta oss hem till henne. Men surprise, hennes mobil funkar inte, hon svarar inte.. Men vi hade ju adressen och en karta så vi bad om hjälp och började leta.. Och gick åt fel håll. Menmen det gäller att hålla humöret uppe, och vi hittade faktiskt rätt efter en halvtimmes knatande framochtillbaka. :D
Sen började festen. (Eller ja, festen hade redan börjat men vi började festen.) Det var jätteroligt. Och det blev den första helgen i Belgien som Lovisa faktiskt blev full. Men det var okej. Lite lagom sådär. Och jag var ju inte direkt ensam.. hihi Christin och jag hade riktigt kul. När Franzi och Martin kom till festen var det ungefär en timme kvar tills sista spårvagnen skulle gå.. Så vi bestämde att det fick bli ett senare problem.. Men inga problem, vi tog en taxi och var tillbaka i lägenheten vid 3.30.
Söndagen sov vi till 13.30. Vi åt frukost och tittade på Harry Potter. Och sen tillbringades resten av dagen i soffan med datorn. Så kan det gå.. :D (Ja, inte för att jag var bakfull men det var mest skönt att bara ta det lugnt.. Vi jobbar ju så mkt ändå så.. )
Peace
födelsedagen (lite långt i efterskott)
Ja, till att börja med så har jag ju faktiskt vänner här med. Jag har inte haft dem lika länge som vissa borta i Sverige men likväl så klassas de i allra högsta grad som mina vänner.
Allt började, dagen innan:
Mina arbetskamrater sa såklart grattis när jag gick för dagen och så. Och på kvällen satt jag vid datorn till sent på natten. Läste lite email och pratade på msn, och så hade jag nedräkning i telefonen med Charlotta. Och så alldeles strax efter tolv så kommer Franzi in med en assiett med ett stort värmeljus och en liten kakbit och lite godis. Och önskade mig grattis. Lovisa satt vid datorn med 4 olika konversationer som snabbt avslutades för att äta kaka. :D Jag blev alldeles rörd. hihi Vi satt uppe och pratade länge både jag och Franzi och jag och Challe, som ringde igen.
På födelsedagen vaknade jag av att ngn bultade på vår dörr och att några pratade. Ja, nu är det så att det är ngt som måste fixas på taket. Och hur tar man sig dit om inte gå igenom vår lägenhet, klättra ut igenom fönstret och ut på takterassen. Det var alltså Joshua och Marwin. Som ja, önskade mig grattis och pratade ett bra tag innan de satte igång att jobba. (Vilket är som vanligt.. De kan verkligen inte få mkt gjort de två.) Jag satte igång med att öppna korten och paketen som jag hade fått. Av familjen; en sjal, vantar, ett Mamma Mu pussel, te, en bok, godis, en cd med lite blandad underbar musik och ett kort. (vet inte, har jag glömt ngt..) Av farmor och Farfar en skjorta och ett halsband, ett kort av Melina och av fam Peterson och av Matilda ett brev och ett bokmärke. Och så en sjal av Franzi oxå. Åh, och av Anna ett brev och 4 tepåsar. :D Så kom André, sa grattis och gick ut på terassen.. Det var en massa spring fram och tillbaka av pojkarna där.. :)
Tog en dusch, och när jag var i badrummet kom Franzi in och frågade om jag hade några kläder där för det var en polis där. Hon hämtade en klänning och så träffade även jag polisen som hade kommit. Han ville väl kolla om vi verkligen bodde där och så skulle han titta på våra id-kort. Han var lite konstig.. eller vad man ska säga. Pratade en väldans massa (om sig) och på en massa olika språk (för att skryta lite om hur många han kunde- det var många).
När han hade gått ringde Sara från Gotland och sen så kom Elli och Lotti. Vi öppnade paket (det var Lottis födelsedag också) och så fikade vi lite. Och sen hade vi en picnic på terassen. Det var varmt i solen och kallt i skuggan.
När vi kom hem efter att ha följt Lotti till spårvagnen 2 timmar senare (?) (Hon skulle nämligen jobba på kvällen) så hittade vi en blombukett från all personal på Biloulou (min barngrupp) samt chefen och sekreteraren (André och Katia). Jättefina blommor. :D superduperglad.
På kvällen åkte vi till stan för att träffa Simon, Agata och Jenny (trodde kanske att det skulle vara ngn mer men men) för att äta ngnstans. Ni vet hur mkt jag hatar att bestämma.. "Var vill du äta Lovisa?" "Dis- c'est ton anniversaire!" "What do you think about this restaurant? or do you liek that one better?" "C'est toi qui decide." Till slut blev det en halvdyr italiensk resto, där vi åt pizza och drack vin. Jag fick en present av Agata och Jenny också en liten parfym,en tvål och en lotion. Simon betalade min mat. :D
Vi gick till en bar (återigen efter en massa letande). Där vi satt och pratade och väntade på Elli som åkt för att möta sin pojkvän och Martin på gare du midi. De kom till oss, och vi pratade alla och drack lite öl. Så sa Martin att han hade bakat en cookie, fast en stor till mig. Han var inte säker på om det var riktigt okej att ta fram den inne i baren. Men vad sjutton vi är i belgien så det gjorde vi. Så då kom bartendern och frågade om vi ville ha en kniv.. Jag som inte vill vara besvärlig sa såklart nej, men han frågade igen (var sådär jättetrevlig som belgare brukar vara) så vad sjutton det ville jag ju ha. Efetr ett litet tag kom han tillbaka inte bara med en kniv, utan två. Och papperstallrikar. och tomtebloss som han gav till oss vid bordet, ja inte mig såklart. Och samtidigt började någon spela "Ja må du leva" på ett piano som fanns där. Och alla sjöng med.. (på olika språk) :D Det var så himla gulligt och fint och ja.. :D Jag riktigt älskar belgare, de är alltid sådär jättesnälla och hjälpsamma. Men inte på ett jobbigt, falskt eller översnällt sätt, utan bara genuint trevligt liksom.
Lördagen var vi inne i stan för att shoppa lite. Elli och Tommie ville se lite sevärdigheter. Jag var lite trött och blev grymt irriterad för alla pratade tyska konstant. Jag vet inte men det händer oftare och oftare nu att jag blir lite sur på dem. Fast det blir arg på mig själv för att jag blir arg på dem, De kan ju knappast hjälpa att de vill prata sitt modersmål. Det är ju rätt så naturligt för dem att göra det. Efter halva dagen bestämde Martin att han bara skulle prata engelska för att se hur länge han klarade det. Först var det faktiskt en halvtimme men efter några försök så pratade han faktiskt engelska nästan hela dagen. (Nu undrar ni säkert varför vi inte pratade franska men faktiskt så kan han inte dte..än..)
Vi gick till en bar på kvällen efter att ha ätit lite mat hemma. Men ingen hade riktigt lust att betala 8 euros för en drink så det blev Carlsbergs för 2,5 istället.. såhär i efterhand så är väl 8 euros för en drink i Sverige rätt standard.. Shit vad bortskämd jag kommer att bli! ;-) Vi har börjat köpa bara de jättebilligaste vinerna på den dyra mataffären. 1,5 koster det billgaste. om det är gott? njae, det är ju inte äckligt iaf. För knappa 15 spänn duger det alldeles utmärkt. hihi
Ska försöka att komma med ytterligare ett inlägg om förra veckan oxå.. Men inte riktigt nu.. jobbar ju imorron, och det har varit en tuff helg.. (mer om det i nästa då)
Biz
Hejsanhoppsan
Idag är det min födelsedag och jag har så trevligt! :D hihi tack ni som skickat hit ngt. Jätteroligt. :D Jag känner mig lycklig. Pussar till alla
23.50... aaarggh.
Fick bära bebisen i en bärsele för att få honom att somna. Han är så söt. Och han sonmade nästan på en gång. De andra gick och tog en paus så där satt jag i en soffa med honom på magen. Mysigt! Fast efter en kvart vaknade han till så då blev det till att gå runt lite. Men han är såå söt. Medan jag gick där och försökte få honom att sonma om, tänkte jag frånvarande; en dag, Lovisa, en dag går du så här med en bebis som är av ditt eget kött och blod... Det är ganska weird när man kommer på sig själv att fundera på att skaffa barn.. Alltså inte exakt just nu men ja.. snart.
Och småflickorna målade idag. Det var kul.. Jag gillar att jobba med Veronique hon pratar med mig och är lite mer kreativ än de andra. kanske för att hon har jobbat här t.o.m. kortare tid än mig.
Okej om tio minuter, typ, är det min födelsedag. Det är läskigt. :) Men lite kul. Undrar om jag kommer att kunna sova något. ;) hihi. Men men.
usch
Jag är väldigt trött och så idag. Och då blir allt mycket värre men idag vill jag inte gå tillbaka till jobbet efter lunchen, (som slutar..nu.)
Jag vet inte riktigt varför jag känner mig nere idag. Var i skolan igår, har missat/skippat 5 ggr irad innan men det var rätt kul att vara där ändå. Efter det pratade vi med de som jobbade natt, supertrevligt. Men jag gick och la mig sent. Har knappt sovit 6timmar i natt.
på jobbet var det väl som vanligt. Gurbet säger knappt ngt till mig. Elisabeth vill inte att jag hjälper henne vid maten, men annars har vi lekt lite. De funkade och var söta. jag vet inte ibland får jag en känsla av att jag inte jobbar här. Att jag bara är. Och att det är som en tunn bubbla runt mig. En bubbla som består av en språk-, ålders- och erfarenhetsbarriär.
immor är det födelsedag. JAg trodde att det skulle kännas okej, men idag vet jag inte. Känner mig somatt det inte skulle spela ngn roll. Har försökt få med volontärerna ut imorronkväll men ingen har hört av sig.. Känns ju kul. Har iaf fått hitskickat 2 kort och 2 paket. Tack. Har inte öppnat dem än.. Måste ju ha ngt till imorron! Nä nu måste jag väl gå och sitta av min tid. Det är bara två timmar kvar ju. Suck!
internet!!!!!
Tack Mange för routern! Nu alla, funkar vårt internet igen. Yes. Så mycket har hänt att jag inte kommer att orka skriva något.. Men ja. allt är bra iaf. Det känns bättre och bättre. Jag vågar prata mer nu.. Dte är bra. Inte för att det är så rätt men ändå.
på fredag fyller jag år, Det ska bli spännande.. eller ja vi får se. jag hoppas på kul!
Kaos
Efter helgen...
Jo i fredags tänkte vi ju gå upp tidigt och åka och handla mat, för att sen gå tidigare mot spårvagnen så att vi skulle hinna titta runt lite i Uccle. Men riktigt så blev det inte. Vi gick upp senare än tänkt och så åkte vi och handlade och kom hem, lastade ur allt, upptäckte att vi inte hade så gott om tid, slängde ner grejer i våra ryggor och gick till spårvagnen. Automaten funkade inte så Franzi fick planka.. Hon tyckte det var jättejobbigt. Sen åkte vi iaf till Charleroi och träffade Martin och Sabi. Vi handlade, lagade och åt mat och tog sen bussen in till centrumet. Där det var någotslags jag vet inte, jippo. Det var iallafall levande musik och en massa folk utklädda till cowboys och indianer överallt. Fête de Vallonie. Men vi gick mest runt och försökte hitta en klubb eller nått, vilket vi inte gjorde och sen när musiken slutade tog vi en taxi tillbaka och framåt tre gick vi och lade oss.
Dagen efter ringde klockan alldeles för tidigt. Martin åkte ensam in till stationen och hämtade Christin och Flo, medan vi gjorde oss iordning. Vi åkte in till centrum igen och gick i lite affärer. (De hade HM :D ) Köpte faktiskt en blus mest för att ha under min blåa klänning, fast den är fin. Sedan åkte vi tillbaka och lagade mat. Efter maten var alla så mätta och trötta att vi inte orkade försöka ta oss in till stan, så vi tog en promenad. Martin bor i ett jättestort (och lite läskigt) hus, där det var sjukt kallt. Lovisa hade tagit med sig två klänningar och leggings. Hade inte direkt tänkt på att det skulle kunna vara kallt. Så tillslut tog jag på mig mina pyjamasbyxor när vi gick ut. Vi satt ett tag vid kyrkogården och pratade. Jag sjöng nästan hela tiden. Har upptäckt att jag saknar kören väldigt mkt. Det är så underbart att få ha någonstan där man kan gå och bara sjunga av sig. Men jag tror att jag gjorde det lite i helgen. Vi gick och lade oss, jättesent kändes det som.. Men jag tittade inte på klockan.
I dag, söndag, var vi återigen uppe tidigt. Christin skulle jobba så hon var tvungen att ta tåget 8.40, det tåg vi kunde ta för att åka till Antwerpen, så var vi uppe vid sju. I antwerpen visste vi inte riktigt vad vi ville göra. Det enda som var säkert var att Flo ville se den stora hamnen. Antwerpens hamn är det största i Europa. Och det var de riktigt stora skeppen med kontainrar som var viktigast. Vi som inte visst särskilt mkt om Antwerpen började gå.. (-Det kan väl inte ta så lång tid!) Vi frågade om vägen, hamnade vid småbåtshamnen. (jättevackra rätt stora båtar- Det märks i Antwerpen att folk har pengar, på både bilarna och båtarna..) Men det var ju stora skepp han ville se så vi knallade vidare. Och fy i helvete vad vi gick. Alla var trötta och hungriga när vi kom fram till någonstans. Där fanns det iaf kontainrar och vi såg några skepp. Inte jättesuperstora, men han verkade rätt nöjd. Så vi gick hela vägen tillbaka. Och så åt vi. Och gick omkring och letade efetr en affär som sålde vykort. (Vilket vi hittade på stationen senare.) Vi hamnade på en loppmarknad. Och nu finns det lite fler glas i vår lägenhet. Bara två matknivar men vi har säkert 10 glas. :D
Vi missade tåget hem, men det går ett en gång i timmen så vi sa hejdå till Sabi och satte oss och väntade/halvsov i en trappa. Tåget var knökfullt. Vi lyckades tränga in oss och senrestan av resan till Bryssel (ca en timme) stod vi i mellan två vagnar med en massa folk överallt. Vi stod utanför första klass vagnen, som var näst intill tom.. Men vi hade ju inte biljett för att sitta där. Lite roligt var det för det kom en man med en bebis på och man såg alla kvinnors reaktioner omedelbart. Hon var jättesöt. Och svensk visade det sig. Jag såg Haglöfs-ryggan och sen efter ett tag så pratade han lite med bebisen, och så fick jag prata lite svenska. :D Vid Bruxelles-Nord kom det på en konduktör som sa att om vi ville kunde vi sätte oss i första klass, nu när tågen är alldelse för små för så många resande. Det var ju synd då att vi var nästan framme. Vi tog vår vanliga linje tillbaka till Uccle. Den var oxå full. Knökfull. Men halvvägs lyckades jag få en sittplats. Och sedan väntade bara uppförsbacken till huset och de tre trappor vi måste gå för att komma till lägenheten... Vi kommer att vara så jävla vältränade i våra ben så det inte är sant om ett år.. Galet men bra antar jag. Imorron börjar vi 7.15 och på kvällen är det skola igen... om Katia har pengar så jag kan skriva in mig.
Äntligen helg.
Men vi får väl göra det imorron. Jag tror att vi ska gå på stan imorron. jag vill det iaf. För det finns tydligen ett cenrum här i Uccle, med en massa affärer och caféer. Så jag är jättesugen på att gå dit och kolla lite. (Jag skrev kolla inte shoppa.. men man kanske skulle kunna ha råd att köpa någon liten tröja eller så...) Men på kvällen ska vi iallafall till Charleroi. Jag , Franzi, Martin och Sabi kommer på fredagen och sen på lördag några av de andra. Jag vet inte riktigt vilka men det blir kul hoppas jag. :D Vi har verkligen träffat folk varje helg nu.. :) Och ändå känns det som att det är länge sen man sågs..
Andra språklektionen igår. Det var roligare än den första. Det kändes bättre, kanske för att man visste lite mer vad man kunde förvänta sig. Jag har nog bestämt att jag ska fortsätta, iallafall nu i höst. Om jag märker att jag verkligen inte gillar det så får jag väl strunta i att gå... Jag vet inet om någon från SPJ skulle kontrollera det, det är ju de som betalar. Hmm, undrar om jag inte skulle anmäla mig för ett år istället. Ifall att jag vill fortsätte i vår, kanske det är lika bra. Det blir ju mycket billigare. Fast å andra sidan tror jag ju inte att jag vill läsa mer efter jul.
Vi har hittat en dansskola här i närheten! Jag är jättepå att ta lektioner i afrikansk dans, Det vore så himla superkul! Jag har ju verkligen velat göra det jättelänge. :D Men Franzi verkar inte lika på just afrikansk dans, hon gillar inte att dansa med en massa okända människor... Vilket jag iofs inte heller gör men jag vill verkligen gå. Måste nog göra detta oavsett.
Jobbet är inte alls lika kul nu.. Luana som jag tyckte var så söt och relativt lätthanterlig förrut är en riktig liten snorunge ibland. Usch vad hon har varit grinig denna vecka. Elisabeth kan vara lättare, henne kan man distrahera rätt lätt, iaf ibland. Och juat nu har jag varit så trött. Jag tycker attd et är kul att jobba mornarna men jag blir ju så otroligt trött! Vid 9-10-tiden sover jag nästan.. När flickorna leker. inte jättebra.
Annars är det nog mest att jag är trött som gör att jag inte orkar med dem nu. De kräver så mycket allihopa helatiden när man jobbar med dem, oavsett vilken unge det är. Jag tror fortfarande att det är rätt för mig att vara här men jag måste nog sova lite mer.. Bäst att börja på en gång!
un petit plus
Tiden då jag är ledig, ja vi gör inte så mkt. Tittar på Tv, äter mackor, pratar om våra barn. Vi har träffat några av de andra volontärerna igen. Elli, Martin och Ann-Kathrin var här i helgen. Det var jättekul, men de pratade en jäkla massa tyska. Fast jag ska väl inte klaga jag får liksom ett till språk på köpet. Och de försökte prata engelska. Det funkade så där. Vid ett tillfälle slog jag vad om att de inte kunde hålla sig till engelska i mer än 5 minuter och mycket riktigt 2 minuter senare började en av dem prata tyska igen. Fast ibland klarade de sig riktigt bra.. hihi. Jag svarade iofs på engelska så.. Vi borde väl prata franska men Martin kan knappt någon franska, så då skulle vi vara tvungna att översätta allt.. till tyska...
Vi åkte in till stan vi 5. Och så gick vi till la grande place och så såg vi Manneken Pis. (Jag har en känsla av att det inte lär bli sista gången, det kommer väl komma fler hit som jag ska visa honom för..) Det var något slags happening på torget. Det var flera stora typ musikkårer som spelade. Det var någon slags hyllning till polisen, jag vet inte riktigt. Har inte hunnit googla det ordentligt. Men det var jättehäftigt. Istället för att bara gå och spela, så verkligen uppträdde de. En grupp hade några tjejer som dansade med flaggor. Men det var inet bara de som dansade utan samtidigt som de spelade sprang musikerna runt i olika formationer och så. Det var coolt.
Idag arbetade jag igen. (oväntat.) Det var med en tjej som heter Gurbet. Hon var jättetrevlig, är ungefär i min ålder känns det som. Fast hon har arbetat på Notre Abri i 2år. Så hon är väl ett par år äldre än mig iaf. Ska fråga imorron. :D
Vi hade första språklektionen idag oxå. Det var inte så bra. Madame som var min lärare är inte väldigt pedagogisk. Hon pratar väldigt fort och gick igenom allt med samma tempo. När det var några som inte kunde svara så tyckte inte jag att hon var så trevlig. Men jag antar att man vänjer sig. Det är ganska blandad ålder i klassen. Många är mycket äldre än mig men det var oxå en tjej på 16 år. Men hon ska bara vara där i 2 veckor. På onsdag har jag min andra lektion och då ska jag bestämma mig om jag vill fortsätta eller inte. Katia hade inga pengar idag så vi kan iaf inte betala förrän senare. Och jag måste även bestämma om jag vill gå denna termin bara eller fortsätta i vår oxå. Om jag bara vill gå nu kostar det 70 euro eller så och till i maj 90. Men det är 5 timmar i veckan.. Och vi jobbar ju nästan jämt annars. Man vill ju kunna göra annat oxå.
André har berättat att han spelar i en ungdomsorkester (han platsar egentligen, eftersom han inte direkt är 20år längre, men det finns ingen annan trumpet). Iallafall så saknar de en viola. Så han vill verkligen att jag ska få hit min fiol så att jag kan börja. Men jag och Franzi ska få komma och lyssna på dem. De ska ha en konsert snart,så vi ska få höra nivån. Men jag saknar min fiol! Jag ska påbörja en övertalningskampanj för att få mina föräldrar att ta med den hit iaf. Fast de kommer inte förrän i slutet av oktober... :(
Nu har jag btw läst ut fjärde boken i Twilight-serien. Så nu kan jag ju sova på nätterna. Måste nog vänta ett litet tag tills jag börjar med en bok på svenska. Dags att sova! inte läsa, Lovisa, Sova!
Uppdatering1
Jag har jobbat massor. Eller ja, torsd, fred och sen denna veckan. Min grupp av barn består av barn. Det är Cédric 5,5 år, Katalina 4år, Pirly 4år, Gil 4år, Rayan 3år, Elisabeth 2år, Luana 2år och Ali som är 15dagar gammal. De större barnen är i skolan halva dagen och alla olika många dagar per vecka. Men oftast är det bara de 4 yngsta som är på Notre Abri på förmiddagen.
Människorna jag jobbar med är alla jättetrevliga. Först reagerade jag lite på att de skrek så på barnen men ganska snabbt nu har jag märkt att det är så man får dem att lyssna. Det roliga är att idag så lyssnar barnen faktiskt på mig. Inte jämt men ofta. Det är kul.
Jag trivs verkligen med jobbet. Det är jätteroligt. Det är klart att det är jobbigt ibland när Elisabeth bara skriker och inte alls lyssnar eller gör som man vill. Och jag kan väl inte säga att jag tycker att det är jättekul att byta blöjor heller (gjorde det för första gången idag). Men de är så söta när de vill att man skulle vilja behålla dem. hihi.
Jag har väl inte sett så mycket av staden. Vi har mest åkt till gare de midi (centralstationen) och tillbaka. Men igår var vi inne i själva centrum och gick. Vi såg stortorget (med otroligt vackra byggnader) och Manneken Pis (iklädd traditionell moldavisk klädsel) och en massa turistshoper och pubar och restauranter. Så ja det är klart att vi ska tillbaka dit. Men vi har ju ett år på oss.
Förra helgen träffade vi de andra volontärerna och åkte tillsammans till Ostende och havet. Det var så himla kul att se dem igen. Och Marianna hade aldrig sett havet, och var så lycklig att hon grät- en dröm som uppfyllts. Coolt!
Det är väl vad som händer just nu. Kortfattat. haha. Jag har inte riktigt bestämmt mig för om jag ska skriva allt här eftersom jag även skriver dagbok. Det blir liksom ganska mycket när jag skriver. Och det kanske är lite jobbigt att läsa allt som händer... Kom med förslag. Vad vill ni veta? ;-)
Ankomstkursen
Vi tog tåget till La Louviere- sud, där Diane och Monique (som båda jobbar för Année Diaconale, den belgiska motsvarigheten till "Volontäråret") som körde oss till kursgården. Det kom lite mer folk och till slut var vi;
Jag från Sverige,
Mariana, Ungern,
Szabolcs, Ungern,
Franzi, Tyskland,
Janice, ""
Christin,""
Lotti,""
Martin,""
Florian,""
Ann-Kathrin, ""
Eliza"".
Det var även några ex-volontärer som kom och gick och så personalen från A.D.
På alla samlingar och saker vi gjorde på kursen pratades det franska. (Ibland med översättning till tyska, ungerska och ännu mer sällan engelska.) Men emellan oss volontärer blev det mkt tyska. Vääldigt mkt tyska. I slutet av dagen var jag så trött på tyska att jag inte visste var jag skulle ta vägen! Men efter det blev det en blandning mellan de tre språken. Man började en mening på tyska för att övergå i franska eller engelska. Och så bytte man fram och tillbaka hela tiden. Men detvar rätt kul.
Vad har vi gjort då? Lekt lite, presenterat oss själva och så, Fått en massa praktisk information osv. Men det viktigtaste tror jag var att vi skulle lära känna varandra. Och det har vi gjort. Man har umgåtts jättemkt! Det känns väldigt bra. Vi vill bara åka och hälsapå varandra på en gång! Det är jättekul. Jag tror att eftersom alla är i samma situation så förstår man varandra väldigt bra. :D
I söndags var vi på museum. Det var ungefär som ett hembygdsmuseum. Eller liknadnde iaf. "La Maison de la vie rural"
Det var väldigt intressant och Diane översatte till engelska åt mig! Hon är egentligen från typ skottland så det var väldigt kul att lyssna på. :D så fint! Efterår gick vi till ett litet café. A.D bjöd alla på ett glas. Och nästan alla tog en öl. Ledarna med. :D JAg och Eliza delade på en cola och en Kierk (som är ett körsbärsöl). Om ni tycker att det låter konstigt så är det ingen emot hur det smakar.. Lite öl och sen körsbär. Eller först körsbär och sen lite som öl.. Men det var sött och ja gott.
Maten har för övrigt varit intressant. En dag fick vi t.ex. Pêche du thône. Som är konserverade persikohalvor med tonfiskröra på.. En upplevelse iallafall.
I går, när jag var dödstrött på att hela tiden vara tvungen att använda ett annat språk (vilket bara är att vänja dig vid) lärde jag iaf ut "små grodorna". Oj vad de tyckte att det var kul! De skrattade så att de grät. Haha Så nu måste de följa med till Sverige för att fira midsommar! :D
Det var lite jobbigt att säga hej då till alla idag! Alla var jättenervösa för att åka till sina boenden och så.. Men det ska nog bli bra.. Och vi har stämt träff snart igen! Haha
Ja det var nog det. Nu är vi lediga till kl 14.00 imorron då André (chefen) ska visa oss runt och så. :D känns jättebra det här!
Resan-- Torsgatan 7h-Notre Abri, Bryssel
Så här såg min fredag ut...
05.45 väckarklockan ringer. Jag går inte upp.
06.00 Klockan ringer igen, jag trycker på snooze.
06.17 går upp och duschar. Går sedan upp och äter frukost. Mackor som Emma köpt. Stenhårda, men goda, fast jag åt inte mer än en halv. Kan ju inte äta mackor på morgonen. Åt lite flingor men mådde mest illa. Så jag gick upp och gjorde klart allt.
<9.00 vi åker hemifrån för att upptäcka att Mamma har glömt mobilen. Vi vänder, hon springer, vi åker igen.
11.20 På toaletten på flygplatsen. Skriver anteckning på mobilen: "11.20 på flygplatsen. Kroppen skakar av nervositet och kyla. Kunde knappt äta ngn frukost."
11.35 Nu öppnar incheckningen och vi får reda på att planet, som skulle flyga 13.35 är försenat och beräknas avgå 17.10. Irriterande va!
12.40 Nästa anteckning på mobilen: "Sitter i restaurangen på arlanda. Flyget försenat till 17.10. Mår illa. Men har ätit lite lax. Pratade med chefen nyss. Franska, förstod knappt hälften. Men det viktigaste..." (Alltså chefen för Notre Abri, André Thôme, som undrade när jag skulle komma fram då flyget var så sent. Och så sa han åt mig att ta en taxi från flygplatsen och att de skulle betala.)
12.40-14.20 Jag, Mamma och Pappa gick omkring på Arlanda. Vi kollade i lite affärer och köpte godis. Sen strax efter 14 ngngång sa jag att jag ville gå igenom säkerhetskontrollen. Så vi sa hejdå och jag gick. (Fast de stod och väntade tills jag var helt igenom och vinkade)
14.20 Sista anteckningen på mobilen: "Fastnade i säkerhetskontrollen såklart. Hade med mig massvis med saker i ryggan som skulle packas upp. Fast det visste jag. Men jag glömde mobilen som låg i fickan, jag som tänkte på det innan jag gick in. Nu sitter jag vid gaten. Är helt slut. Ska läsa lite."
Ja och där satt jag i kanske en timme och läste, lyssnade på folk (okej jag vet att det är fult att tjuvlyssna men det är kul). Men sen såg jag en tjej som stod bakom mig i incheckningskön och som jag hade pratat lite kort med. Jag tänkte på det en stund men sen gick jag och satte mig hos henne. Hon hette Andrea och kom ifrån Skellefteå men bodde och pluggade nu i Umeå. Hon skulle till Bryssel och göra praktik i 5 månader. Vi pratade, vaktade varandras väskor och försökte vara så positiva som möjligt medan vi väntade på att planet skulle bli klart för avfärd.
17.10 Vid boardingbåset stod nu en lång kö med människor och väntade. Och nu någongång började de faktiskt släppa in folk, at last. Och nu vid 17.13 satt jag på min plats i planet. Jag satt vid fönstret och kunde titta på vackra Sverige medan vi flög. Solen som tidigare under dagen varit lika närvarande som Mamma är när vi ser på film (dvs inte alls), sken nu starkt och glatt. Sätet brevid mig var tomt men i nästa satt en äldre man. Vi pratade knappt alls utan båda satt och läste. Jag tror att jag läste omkring 200 sidor i min bok (en vanlig chicklit-pocket) men när vi började sjunka satt jag och såg ut över Belgien. Det var.. ganska fint. Men det var ju rätt så mörkt eftersom klockan var närmare 20.00. Så jag tog upp boken och fortsatte läsa. Och helt plötsligt hoppade hela planet till, jag blev vettskrämd men insåg snabbt att det bara var jag som hade missat att vi landade.
Jag och Andrea följde efter alla andra för att hämta bagaget, längst bort såklart. När vi kom dit stod det att bagaget från STHLM var försenat.. fast det tog inte så lång tid faktiskt. Andrea skulle ta tåget till la gare midi (tågcentralen) och sen taxi därifrån så vi sa hejdå och att vi ska höras av ngndag. Och jag gick ut för att ta en taxi.
Jag kom fram till Notre Abri, fick en rundtur och lite mat och sen gick jag och la mig och läste klart boken och sen sov jag så sött så....
Oj oj oj.. dags snaaaart
Scoutlägret var jättekul. Det var så mysigt att hänga med allihopa och bara vara. Vi gjorde inte direkt så många aktiviteter utan mest var. Hängde i "Soptippen" (pyssel/hantverks-tältet) och målade, gjorde knappar, pratade med Anna, Linnea och Jimmy och alla andra som också hängde där eller låg och myste i myshörnan.
Fast en aktivitet som vi faktiskt gjorde var att vi spelade teater en dag. Jag, Angelica och Jens var de enda som var där förutom de tre funkisarna. Men det var kul. Vi gjorde en mkt rolig övning som heter "Bänken". Den går ut på att man ska få en person som sitter på en bänk att gå därifrån (utan att säga det). Vi provade det på ovetande personer (alltså i verkligheten på personer vi inte kände) med blandat resultat. Första gången gick det väldigt bra. Jag och Jens fick två flickor att gå efter kanske en minut. Andra och tredje gången gick det inte så bra. Jag och Elica satte oss i en soffa halvt på de som redan satt där och så började vi larva oss. Men de satt väl alldeles för skönt så efter 15 minuters försökande gick vi. Sista gången försökte vi alla tre. Vi satte oss vid ett bord där två tjejer satt och åt kladdkaka. Men de tyckte väl att vi var rätt trevliga och satt kvar fast vi var rätt så äckliga. Till slut kom Skalman (teaterledaren) och satte sig på bordet, eller rättare sagt över halva bordet. Han började bråka med mig och sa bla att jag hade gonorré och beskyllde mig för att "knulla runt". Det var jättekul. Vi satt där och tjafsade rejält med varandra men tjejerna satt kvar. Sedan gick Skalman argt därifrån och de satt och höll med mig när jag klagade över honom. Dumma flickor som inte gick.. Men det var kul. (Vi träffade dem senare och så berättade jag hur det var, att det var en teaterövning och att jag inte hade gonorré, men jag vet inte om de trodde mig...)
När jag kom hem ifrån lägret var det bara att tvätta och packa om. För på tisd var det avresekurs. Det var jättekul att träffa alla volontärerna. Konstigt nog kom man överens med alla och blev vänner på bara några dar. Vissa känns det som att man känt jättelänge och inte alls bara träffat i några dar. Men man gick ju igenom saker tillsammans. Som Höghöjdsbanan! Det är en hinderbana 9 meter upp i luften. Så man har en klättersele och är säkrad i vajrar och så går man på en lina, en stock och en vajer och så slutar den med linbana. Verkligen min cup of tea. Men det var ascoolt. Skitläskigt! men jag är väldigt glad att jag gick den för nu känns det som att jag klarar vad som helst. hur rädd jag än är...
Kursen slutade på fredagen och jag åkte tåg hem. På perrongen i Katrineholm väntade Anna, Linnéa, Matilda, Gustav och Erik. De tog mina väskor, knöt ögonbindel på mig och så gick vi till bilen och åkte runt runt i en rondell ett tag och sen körde vi vidare. Till Söderköping visade det sig, där vi åt en massa glass och pratade och umgicks.
När jag kommit hem ringde jag Malin Skoog och så åkte vi till Gilwell på scoutplanering. Vi bastade, väntade på Charlotta och sen sov jag. Och dagen efter planerade vi. Det ska bli jätteintressant att se hur dte bli på Knappast i höst. Skulle gärna va med och se skillnaden men... ;-)
Ja och sedan dess har jag städat. Nu har jag bara sakerna på skrivbordet och lite porslin kvar att lägga i kartonger sen är mitt liv undanplockat.. Eller näe. Men nu ska jag börja ta fram lite kläder jag vill ha med mig.. Har ju bara imorron på mig sedan bär dte iväg! :D Jag längtar faktiskt, fast jag skulle gärna ha några dagar till på mig att packa och säga hejdå till
nästa steg..
men vi får se hur länge till det går...
Min bästa killkompis har lämnat mig idag också. Eller rättare sagt Georg har flyttat tillbaka hem till Tyskland. Som jag iochförsig har vetat att han ska göra ganska så länge men just det ämnet har varit lite tabu.. ;-) I vilket fall som helst så känns det jobbigt. Vi har gjort mycket kul ihop. Skrattat, pratat, sjungit, jobbat, druckit öl... :-D
Det börjat kännas nära nu. 3 veckor går snabbt. alldeles för snabbt. Jag har ju redan bokat flygbiljett och börjat röja på mitt rum. Men det är skönt att det är dags för läger nu fast det blir lite stressigt efteråt! äh. Det löser sig ju.
Nu är det iallafall dags att sova! Inget öltält idag inte.. (imorron istället kanske..)
"Om man ber om hjälp kan man inte förlora"
Nu har jag iaf lämnat av Dan och Jimmy på Kattcon, ett spelkonvent på gamla Palladium i Katrineholm som är nu i helgen. Och så sitter jag med min laptop och försöker hitta ngt att göra. Så jag gick ut och tittade lite på svt.se där jag hittade denna text av Markus Birro. Jag har aldrig haft ngn direkt uppfattning om honom, har kollat på ngn bok nångång men inte mer. Men den här texten gick verkligen rakt in i hjärtat- så jäkla sant! Så läs och tänk;
http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=94788&a=1186967&lid=puff_1207029&lpos=rubrik
30 dagar to go...
Detta är väldigt skrämmande. Att skaffa en blogg så att jag kan ha kontakt med er medan jag är borta är liksom ännu ett steg mot mitt nya liv. Mitt liv i Bryssel. Om en månad bär det av mot mitt (första) stora äventyr. Haha Om en månad flyttar jag. NB flyttar jag till Bryssel! jag vet att jag bara ska vara borta i ett år ("bara"). men ändå det är 1 månad kvar nu.
1
månad
30
dagar
!
Resfebern har inte riktigt börjat infinna sig än. Jag tror faktiskt inte att jag har fattat det. Att jag sticker så snart menar jag. Det är klart att jag vet att jag borde fixa en massa saker nu, att jag egentligen måste börja nu, men jag kommer mig inte riktigt för. Jag lär nog få panik sen efter scoutlägret då det är knappa två veckor kvar men men.. det löser sig!
Varför börja i tid när man kan göra allt i sista sekund?
Välkommen till min nya blogg!
Här kommer jag att berätta allt som händer mig i Bryssel. Bara så att ni vet lite vad som händer med mig. Och hur jag upplevar min landsflytt... :-D Det vore extra kul om ni kommenterar lite så att jag vet att ni finns där ngnstans... Hehe
(Jag vet hur kass jag är på det, brukar bara läsa och strunta i att skriva en fyndig kommentar men ni kanske är bättre)
Jag har ju egentligen aldrig haft en blogg förrut, så vi får väl se hur detta kommer att gå. Kanske kommer det ärr bli väldigt långa inlägg fast med lååång tid emellan dem, eller så lyckas jag få iväg många.. Vi märker väl hur det går!
Time will tell. Peace
